Läkemedelsverkets slutrapport om läkemedelsbrist – stärkt informationshantering i fokus

16 Feb 2026

En sammanfattning av slutredovisningen och vad den innebär för informationshantering kring licensläkemedel.

Läkemedelsverket har nu publicerat sin slutredovisning av regeringsuppdraget om att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel (februari 2026).

I rapporten anges att uppdraget varit att:

”kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel för den svenska marknaden, till människor och djur i alla delar av landet.”

Rapporten innehåller analyser och förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och förbättra samhällets förmåga att hantera läkemedelsbrist.

Svårigheten att få överblick över licensläkemedel

En central del i rapporten är analysen av information om tillgång till licensläkemedel.

Läkemedelsverket konstaterar att hälso- och sjukvården och apotek har stora behov av att veta vilka licensläkemedel som finns tillgängliga i stunden. För licensläkemedel finns inte ett ansvarigt företag som har ansökt om godkännande på den svenska marknaden, vilket innebär att de inte hanteras på samma sätt som godkända läkemedel.

Myndigheten skriver att det för licensläkemedel som inte lagerförs är ”mycket svårt att veta vad som finns tillgängligt”.

Detta är en tydlig beskrivning av den informationsproblematik som påverkar vården i praktiken.

Förslag för ökad transparens och bättre informationsflöde

Läkemedelsverket föreslår bland annat:

• att vilka licensläkemedel som kan vara tillgängliga alternativ vid en bristsituation behöver kommuniceras mellan de som förordnar och de som säljer läkemedlen,

• att en nationell lägesbild kan ge bättre förutsättningar att visa vilka lagerförda licensläkemedel som finns tillgängliga,

• att modernisering och anpassning av licenssystemet KLAS är nödvändig,

• att E-hälsomyndigheten behöver regeringsuppdrag och finansiering för utveckling av KLAS,

• samt att lagändring krävs för att alla apotek ska få åtkomst till KLAS.

Vidare lyfter myndigheten behovet av rapporteringsskyldighet för partihandlare, uppdatering av uppgifter vid förändringar samt tydlig markering av vilka licensläkemedel som faktiskt finns att tillgå.

Sammanfattningsvis pekar rapporten på att informationshanteringen är en central del i arbetet med att stärka patientsäkerheten vid läkemedelsbrist.

Avslutande kommentar

Vi ser positivt på samtliga förslag i rapporten.

Ökad rapporteringsskyldighet, modernisering av KLAS, förbättrad nationell lägesbild och tydligare informationsflöden är viktiga steg för att stärka transparensen och därmed patientsäkerheten.

Samtidigt är det viktigt att understryka att informationsgapet redan i dag påverkar vården.

I väntan på att de föreslagna åtgärderna aktualiseras finns kostnadsfria digitala verktyg som redan i dag kan minska informationsbristen och fylla det informationsgap som råder:

RestnoteradeLakemedel.se – en kostnadsfri tjänst för både patienter och vårdgivare med restbevakning och statusöversikt över aktuella restnoteringar i Sverige.

Appen Restnoterade Läkemedel – stöd för förskrivare och överblick över möjliga licensläkemedel som kan förskrivas vid längre restnoteringar.

Licensläkemedelsportal – omfattande databas över olika typer av licensläkemedel som kan förskrivas både vid längre restnoteringar men också när en patient inte svarar på godkända behandlingar i Sverige och andra terapier behöver övervägas. Databasen visar bland annat godkännandeland, godkännandenummer, produktdatablad, hållbarhet, produktbild och aktuellt lagersaldo.

Ett effektivt arbete mot läkemedelsbrist förutsätter både strukturella reformer och praktiska verktyg som stödjer vården i vardagen.