Under de senaste veckorna har den geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern, och särskilt konflikten i Iran, börjat påverka globala logistikkedjor. Även om fokus i medierna främst har legat på energiförsörjning och oljepriser, får situationen även konsekvenser för den globala distributionen av läkemedel.
Den minskade trafiken genom Hormuzsundet, tillsammans med kraftigt begränsad flygkapacitet i regionen, har lett till ökade fraktkostnader och störningar i transportflöden. Detta påverkar inte bara råvaror och konsumtionsvaror, utan även läkemedel som distribueras globalt via dessa rutter.
I nuläget finns inga tydliga tecken på omfattande läkemedelsbrist som direkt följd av situationen. En förklaring kan vara att det finns lagerbuffertar hos tillverkare, distributörer och vårdgivare. Många aktörer har tillgång till flera månaders lager, vilket tillfälligt dämpar effekterna av störningar i försörjningskedjan.
Samtidigt visar utvecklingen att systemet är känsligt för störningar. Under pandemin påverkades tillgången till läkemedel främst av produktionsstörningar, exempelvis brist på aktiva substanser (API). Den nuvarande situationen skiljer sig genom att det framför allt är distributionen som påverkas. Begränsad transportkapacitet och ökade logistikkostnader skapar flaskhalsar i försörjningskedjan.
Konsekvenserna av sådana störningar kan bli särskilt tydliga inom vården. I en kommentar i den vetenskapliga tidskriften The Lancet lyfter Mark Lawler vid Queen’s University Belfast att hälso- och sjukvårdssystem i många länder redan är pressade efter pandemin. Ytterligare störningar i läkemedelsförsörjningen riskerar att påverka behandlingskvaliteten, särskilt inom områden där behandlingar måste ges enligt strikta tidsscheman, såsom inom cancervård. Även kortare avbrott i leveranser kan innebära att patienter får försenad eller ofullständig behandling.
Logistiska nav med global betydelse
En viktig aspekt av den nuvarande situationen är att sårbarheten inte enbart är kopplad till var läkemedel tillverkas, utan till hur de distribueras.
Gulfregionen – och särskilt Dubai – fungerar som ett centralt nav för global läkemedelslogistik. Här sker omfattande omlastning, lagring och vidareexport av läkemedel, ofta under kontrollerade temperaturförhållanden i enlighet med GDP (Good Distribution Practice).
Dubais flygfraktkapacitet uppgår till flera miljoner ton årligen, och en betydande andel av världens läkemedel passerar genom regionen. När kapaciteten i detta system påverkas, till exempel genom stängda luftrum eller reducerad flygtrafik, får det konsekvenser långt utanför regionen.
Uppskattningar tyder på att en betydande volym läkemedelstransporter kan påverkas redan på kort sikt. Samtidigt har även internationella insatser påverkats, där bland annat WHO:s logistikhubb i Dubai tillfälligt fått begränsa sin verksamhet.
Läkemedel med särskild känslighet
Störningar i distributionskedjan påverkar olika läkemedel på olika sätt, beroende på deras egenskaper:
Temperaturkänsliga läkemedel
Vacciner, insulin och biologiska läkemedel är beroende av en obruten kylkedja. Förseningar eller temperaturavvikelser under transport kan påverka läkemedlens kvalitet och i vissa fall innebära att de inte längre kan användas.
Läkemedel med begränsad hållbarhet
För produkter med kort hållbarhet innebär transportförseningar att den tid som återstår för användning minskar. Detta kan skapa utmaningar i planering och användning, särskilt i vårdverksamheter med tidskritiska behandlingsregimer.
Generiska läkemedel
Generika utgör en stor del av läkemedelsanvändningen globalt och är centrala inom både öppen- och slutenvård. Samtidigt kännetecknas produktionen av låga marginaler och koncentration till ett begränsat antal tillverkningsanläggningar. Ökade kostnader för energi och transporter kan påverka produktion och tillgänglighet, vilket i sin tur kan leda till restnoteringar och behov av alternativa behandlingar.
En global och sammanlänkad försörjningskedja
Den nuvarande situationen illustrerar hur beroende den globala läkemedelsförsörjningen är av fungerande transport- och logistikkedjor. Även om en störning är geografiskt begränsad kan effekterna snabbt spridas genom hela systemet.
Läkemedelsbrist uppstår sällan till följd av en enskild händelse. I stället är det ofta resultatet av flera samverkande faktorer i en komplex och global försörjningskedja, där produktion, distribution och efterfrågan är tätt sammanlänkade.
Utvecklingen i Mellanöstern visar att även relativt kortvariga störningar i centrala transportflöden kan få konsekvenser för tillgängligheten av läkemedel. Även om effekterna ännu inte är fullt synliga, finns en risk att de blir mer påtagliga över tid i takt med att lager minskar och störningarna kvarstår.