Läkemedelsbrister under årets första månader – fördjupad översikt för vårdpersonal

mar 12, 2025

Under januari och februari 2025 rapporterades 343 restanmälningar, vilket motsvarar 279 unika läkemedelsprodukter. Prognoserna visar att många av dessa bristsituationer varar i flera månader. Denna sammanställning belyser hur länge läkemedlen förväntas vara otillgängliga, vilka preparat som är mest berörda samt de huvudsakliga konsekvenserna för patienter och vårdpersonal.

Överblick av restanmälningarna januari–februari 2025

  • Totalt antal anmälningar: 343

  • Antal unika läkemedelsnamn och former: 279

  • Antal rapporterande företag: 113

  • Status

    • Pågående: 237

    • Kommande: 106

Eftersom så många bristsituationer redan är ”Pågående” påverkas vården direkt av förseningar och leveransproblem. De ”Kommande” restanmälningarna kan dessutom försämra situationen ytterligare framöver.


Hur länge pågår bristsituationerna?

För varje restnotering finns i regel ett prognoserat start- och slutdatum. Prognoserna kan revideras, men ger en uppfattning om hur länge man förväntar sig att läkemedlet kommer vara svåråtkomligt.

  • Snittlängd (alla rapporterade): ca 94 dagar

  • Median: 69 dagar

  • Kortaste angivna restperioden: 1 dag

  • Längsta angivna restperioden: 578 dagar (nära 1,5 år)

Drygt hälften av restanmälningarna (50:e percentilen) varar cirka 2–3 månader, medan en fjärdedel uppges pågå längre än cirka 4 månader. Vissa restnoteringar sträcker sig ända in i 2026, vilket kan tyda på mer genomgripande produktions- eller leveransproblem.

Exempel på hur prognoserna varierar:

  1. Kortare brist (under en månad)

    • Vissa läkemedel förväntas vara restnoterade i mindre än 30 dagar. Även korta brister kan dock kräva snabba åtgärder i vården, särskilt om läkemedlet är kritiskt.

  2. 2–3 månaders brist

    • Detta är ett av de vanligaste intervallen enligt filens data. Många bristsituationer som startar i februari kan pågå till mars eller april, vilket påverkar tillgången under hela vårperioden.

  3. Över 4 månaders brist

    • I en fjärdedel av fallen förväntas läkemedlet inte återkomma förrän minst fyra månader senare. Detta kan orsaka behov av långvariga alternativa behandlingsregimer.

  4. Extremt långvarig brist

    • I ett fåtal fall, knappt tio procent, finns prognoser på över sex månader. Enstaka preparat beräknas komma tillbaka först i slutet av 2025 eller början av 2026.


Berörda läkemedelsområden och exempel

1. Antiinfektiva medel (ATC-kod J)

  • Aciklovir: Används mot herpes- och bältrosinfektioner. Prognostiden varierar från cirka 2 till 3 månader för olika förpackningar.

  • Cefuroxim: Inom slutenvården är brist särskilt känslig. Vissa rapporter anger att bristen kan vara löst på 6–8 veckor, medan andra noteringar sträcker sig mot 3–4 månader.

2. Psykofarmaka och neurologiska läkemedel (ATC-kod N)

  • Olanzapin (injektionsberedningar): Prognoser pekar på minst 2–4 månaders brist, men vissa förpackningar uppskattas inte komma åter förrän under sensommaren.

  • Ropinirol: Restnoteringar med förväntad varaktighet på över 2 månader, vilket kan komplicera terapin för Parkinsonpatienter.

3. Hjärt-kärlsystemet (ATC-kod C)

  • Nifedipin (Adalat Oros): Flera anmälda brister med olika startpunkter, vissa kan vara lösta inom 3 månader, andra riskerar pågå resten av våren eller längre.

4. Akuta injektionsläkemedel

  • Adrenalin: Högst varierande prognoser, från kortare brist på cirka 20 dagar upp till eventuellt ett par månader för vissa batcher. Även kortare leveransavbrott kan här få betydande kliniska konsekvenser.

5. Receptfria produkter och hudläkemedel

  • Adapalen/Bensoylperoxid: De flesta prognoser ligger runt 2–3 månader. För patienter med långvarig akneterapi kan byte behöva planeras.

  • Bensydamin (Zyx-sugtabletter): Vissa packstorlekar förväntas återkomma efter 1–2 månader, medan andra kan vara svårare att få tag på ytterligare en tid.


Vanligaste orsakerna enligt data

Trots att majoriteten av tillverkarna (i 207 av 343 anmälningar) inte vill publicera orsaken, framgår det av övriga att:

  1. Produktionskapacitet eller planering (55 fall): Företagen hinner inte producera i den takt eller mängd som krävs.

  2. Oväntat stor efterfrågan (52 fall): Högt tryck på lagren gör att varor tar slut innan nya leveranser kommer fram.

  3. Leveranskedjans utmaningar: Transport, kvotering och exportrestriktioner kan förlänga restperioderna avsevärt.

Dessa faktorer påverkar i sin tur hur länge läkemedlet beräknas vara restnoterat: en oväntat stor efterfrågan kan ofta lösas snabbare än ett allvarligt produktionsstopp, men kan fortfarande orsaka flera veckors eller månaders brist om alternativa fabriker inte kan skala upp i tid.


Konsekvenser av långvarig brist

När bristsituationen varar längre än ett par veckor ökar risken för:

  1. Avbrott i patienters kontinuerliga behandling: Särskilt problematiskt vid exempelvis hypertoni, hjärtsvikt eller psykiska sjukdomar.

  2. Byte mellan olika läkemedel och styrkor: Kan öka biverkningsprofilen eller kräva täta kontroller.

  3. Ökad belastning på vården: När många patienter behöver återkomma för ny bedömning, blodprover eller recept.

Dessutom kan långt utdragna restanmälningar försvåra planering i hela vårdkedjan – från apotekens lager till slutenvårdens inköpsprocesser.

Sammanfattning för vårdpersonal

  1. 343 aktuella restanmälningar under januari–februari 2025, med i snitt cirka 94 dagar mellan prognostart och prognosslut.

  2. Förväntad längd varierar mellan 1 dag och nästan 1,5 år, men för de flesta preparat är det fråga om 2–3 månader.

  3. Vanligt förekommande bristområden: Infektionsläkemedel, psykofarmaka, hjärt-kärlpreparat och vissa akuta injektionsläkemedel.

  4. Osäker tidsaspekt: Prognoser kan revideras när förhållanden ändras, vilket innebär fortsatt behov av övervakning.

I praktiken bör vårdpersonal vara medveten om att vissa läkemedel kan vara helt eller delvis otillgängliga under längre perioder. Oförutsägbara variationer i produktion och leverans kan ställa höga krav på flexibel ordination och tydlig kommunikation gentemot patienterna. Att planera eventuella behandlingsalternativ i god tid underlättar när prognoser visar att restnoteringar kan fortsätta långt in på året och ibland även in på 2026.

Med den nuvarande omfattningen och varaktigheten av bristerna är det viktigt att vårdpersonal håller sig uppdaterad via relevanta informationskanaler gällande ändrade leverans- och slutdatum. På så sätt får patienterna möjlighet till en realistisk bild av när deras läkemedel väntas bli tillgängliga igen och kan vid behov förbereda sig på eventuella förändringar i den ordinerade behandlingen.

Information och lista till restnoterade läkemedel finns här.

Är du vårdgivare?

Ladda ner licensläkemedelsappen eller logga in i vår licensläkemedelsdatabas för att ser lagersaldo, pris och SPC.


Gå tillbaka

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår

Min varukorg Close

Delsumma0 SEK